Dagarna bara glider in i varandra och jag förstår inte vart tiden tar vägen! Jag har liksom redan varit i Tyskland, i Berlin och på bröllopet. Det är helt sjukt! Minns det knappt känns det som. Fast jag samtidigt gör det. Varför går allting så fort? Varför kan man inte få stanna liiiite längre vissa gånger och bara njuta, uppskatta och ta vara på det som sker. För det faller så lätt i glömska. Alla små känslor som man känner när man hör en viss sak, ser någonting, upplever något - det kommer man ju glömma bort. Det mest av våra liv glömmer vi bort. Och det gör mig något så fruktansvärt stressad!
Går det att lära upp sig själv att bliv mer medveten om allting? Får googla på't. Men det är väl klart att det går, dum fråga kom jag på så här i efterhand. Det ska bli ett mål för mig. Bli mer medveten om saker och ting. Vara mer fokuserad, mer närvarand på det som händer. Till 120%. Vad är det annars för mening med någonting om allting bara flyter på och inte riktigt fastnar? Det tänker jag på just nu.
Den här dagen har gått sjukt fort. Vet inte vad som hände. Vaknade, gick ut och powerwalkade/joggade, åt frukost, åkte in till stan en sväng och träffade Per och Jocke och sen vips så är klockan 19! Sjukt. Jag har personalmöte kl. 20.30 ikväll. Känns lagom skoj! Och imorgon är jag ledig igen. Då ska jag öva på min närvaro, helt klart!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar